Bad Lab

En grundläggande drivkraft för utveckling är frustration. 

Genom vår frustration över att stångas med samma problem om och om igen eller att inte nå så långt som vi vill föds nya idéer på hur vi skulle kunna göra saker annorlunda. Så var även fallet med vår badrumslab.

 

Vi var mitt i projektering av ett bostadsprojekt och satt och svor över hur svårt det är att få till de allra minsta lägenheterna. Mycket yta går åt till badrummet i små bostäder – upp emot en sjättedel. Detta beror bl a på de tillgänglighetskrav som vi har i Sverige och som fyller en viktig funktion för att arkitektur ska vara till för alla.

Samtidigt krävs det anpassning av badrummen för att de ska kunna användas av en person i t ex rullstol. Många badrum är planerade för det som kallas normal tillgänglighet, men när de byggs utförs de med vad som kallas sänkt nivå.

Finns det nya möjligheter för arkitekturen om vi utnyttjar utrymmet mellan normal och den sänkt nivå?

 

Potentialen beror väldigt mycket på den övergripande formen. I vissa badrum är skillnaden stor mellan normal och sänkt nivå. Om det går att flytta funktioner från andra rum till badrummet – kan det finnas en dubbel vinst med stora badrum även i små lägenheter: den planerade tillgängligheten kan nyttjas för att få mer plats på annat håll i bostaden.

Det mest intressanta  med det här synsättet är att det bygger på en idé om föränderlighet i bostaden och en anpassningsbarhet som inte utesluter varandra.

To be continued…

Team: Anna Thorell, Sofia Carlberg, Edvin Bylander