Isblocket fasad

Isblocket är ett kontorshus i Malmös nya stadsdel Hyllie. Namnet kommer från vår gestaltningsidé att täcka hela fasaden med ett abstrakt mönster av is, för att på så sätt begränsa mängden solinstrålning. En bit in i projektet blev en tilltänkt hyresgäst orolig över hur det skulle bli att ha en foliering som sitter i blickfånget. Plötsligt var hela grundidén med byggnaden på väg att kullkastas. Hur skulle vi göra för att både säkra solavskärmningen samtidigt som vi skapar fria utblickar – utan att behöva börja om med gestaltningen?

Vi satte samman ett team med olika kompetenser; glasfasader, energi,  visualisering och programmering för att testa ett digitalt verktyg där vi på ett enkelt sätt kunde styra mönstrets genomsläpplighet och utformning. Utmaningen var att skapa ett mönster som fortfarande fick fasaden att forma en helhet – ett ”isblock”, samtidigt som vi mötte de uppsatta kraven.

Verktyget gjorde det möjligt att testa flera versioner under väldigt kort tid. För att testa om vi hade tänkt rätt tog vi hjälp av Arkitektkopia och gjorde utskrifter på statisk folie som vi kunde sätta upp i vårt egna kontor. Slutsatsen var att de minsta prickarna kunde göras större – något vi inte hade vågat göra utan att testa fullt ut. Hyresgästen blev nöjd  och vi lärde oss mer om hur vi kan använda digitala verktyg i vår skissprocess för att skapa bättre arkitektur.

Du kan läsa mer om projektet på ArchDaily.

Team: Anders Eriksson, Magnus TellhedNiklas Sonestad, Olivier Gras

Släpp in ljuset i BIM!

Vi gör massor av dagsljusberäkningar på kontoret. Både som sakkunniga på dagsljus och miljöbyggnadscertifieringar men också som en del i vår process för att se till att det vi ritar blir bra. På riktigt. Det vi har märkt är att vi behöver göra dagsljus-simuleringar tidigt i skissprocessen för att identifiera var svårigheterna finns och sedan göra det flera gånger under processens gång för att verifiera lösningarna.

Svårigheten med detta är att vi modellerar våra hus i Revit som är en BIM-programvara men simulerar i andra programvaror som är specialiserade på dagsljus. Idag går mycket tid åt att konvertera modeller mellan program, vilket ledde fram till frågan: Kan vi inte släppa in dagsljuset direkt i REVIT?

Vår hypotes är att använda Honeybee som nyligen släppts för Dynamo/Revit. Vi använder redan Honeybee för att göra dagsljussimuleringar i Grasshopper/ Rhino, men om vi skulle kunna göra beräkningarna direkt i Revit och även kunna visualisera resultaten skulle vi korta feedback-loopen mellan gestaltning och simulering avsevärt.

To be continued…

Team: Anna NilsonMagdalena Stefanowicz , Edvin Bylander

Plåtviktning – steg 2

För ett tag sedan berättade vi om vårt plåtvikningsprojekt som vi gjort tillsammans med Plåtexpressen. För att ta det till nästa steg kontaktade vi för ett tag sedan PLÅT16 som är plåtindustrins årliga konferens riktad till arkitekter för att prata om just.. plåt. Vi berättade om vårt projekt och att vi skulle vilja göra ett större test vilket resulterade i att de bjöd in oss till att göra en installation till deras utställning. Nu hade vi knappt 6 veckor på oss att inte bara formge en installation men även komma på hur vi skulle modellera och tillverka den. I full skala.

Det vi lärt oss av tidigare arbete var: testa först och tänk sen. Så det första vi gjorde var att återigen ta oss till verkstan och göra ett större prov. Den här gången gick vi från ett prov på 1 m till ett prov på 3 m.

Detta gav oss möjligheten att mäta och utvärdera resultatet och jämföra med en digital simulering men framförallt att får en bättre förståelse för hur vilka visuella och estetiska effekter som är mest intressanta för oss att jobba vidare med. Resultatet kan ni se på konferensen PLÅT16 i Göteborg i Mars.

Team: Behrooz Taleb, Edvin Bylander, Elise Lindahl, Petra Jenning

”Allt som går att vika i papper går att bocka i plåt”

Sedan en tid tillbaka har vi intresserat oss för hur material kan skapa form utifrån sina egna egenskaper. Vi började med att titta på ett fenomen som uppstår när man viker ett papper längs en krökt kurva. Papprets form följer då kurvans krökning och med ganska enkla medel uppstår en komplex form som väldig fin. Detta är en teknik som används av många konstnärer och formgivare genom åren bl a Irene Schawinsky (1903-1990).

Hur skulle vi kunna göra detta i ett annat material som är lite mer hållbart än papper? Ganska snabbt kom vi fram till en hypotes att plåt skulle vara det bästa materialet. Gaska nyligen hade Plåtexpressen i Malmö hjälpt oss att genomföra plåtarbetena i MAX IV på ett finurligt sätt – så vi kontaktade Joakim Lundkvist och Vedat Basic där för att se vad vi kunde göra.

De kliade sig lite i huvudet men konstaterade att allt som går att vika i papper går att bocka i plåt – och så  bad de oss återkomma med några mallar som vi kunde testa i lite större skala. Sagt och gjort. Vi körde ut några tester i lasern på jobbet och åkte över. Efter lite riggande i verkstan satte Vedat och Joachim igång och bocka. Plåten gav inte med sig längs hela vecket som vanligt – istället uppstod en sorts dubbelriktade spänningar som gjorde att plåten jobbade emot sig själv. Men plåtslagarnas nypor och kunnande var starkare och när de väl förstått hur plåten uppförde sig lyckades de bocka två paneler.

Resultatet var över all förväntan. Plåtens egenskaper med knivskarpa veck och formstabilitet ger ett starkt arkitektoniskt uttryck. Det som är spännande är att vi inte på förhand kunde veta hur slutformen skulle bli – den är ett resultat av kurvan vi ritat och hur mycket panelen pressats ihop. Det är nästa utmaning – att se hur vi kan modellera och förutse hur panelerna skulle kunna användas i ett riktigt projekt.

TEAM: Edvin Bylander, Elise Lindahl, Petra Jenning