Plåt 16

Kommer ni ihåg vårt plåtvikningsprojekt? I går åkte vi upp tillsammans med Plåtexpressen till mässan Plåt 16 för att bygga upp en installation av paneler i full skala. Panelerna är tillverkade utan särskilda formverktyg och mäter 4 meter på höjden, en ganska vanlig våningshöjd i en byggnad. Materialet är en aluminium-komposit, alltså en skiva som besår av två tunna lager aluminium med en sorts skum emellan.

Plåt 2016. Foto Anna Hållams

Formen skapas genom att vi fräser ut veckangivelser med hjälp av en CNC-maskin – en datorstyrd fräs – och sedan bearbeta plåten med en teknik som vi utvecklat tillsammans med Plåtexpressen. Eftersom att formen är en funktion av hur vecken och materialet samverkar är det svårt att förutse slutformen från början. Därför har vi utvecklat en metod för att digitalt simulera hur plåten beter sig när vi bearbetar den.

Genom krökningen ökar panelens formstabilitet och skapar en självbärande konstruktion. Den här typen av material används i stor omfattning på nya hus är både väl beprövad och relativt ekonomisk. Tidigare har användingen varit begränsad till raka veck – men nu öppnas en helt ny värld av möjligheter upp.

Plåt 2016. Foto Anna Hållams

Resultatet är fantastiskt, tycker vi, både i sin konstruktiva enkelhet och hur processen är en sammanflätning av materialets förutsättningar, computational design och hantverk.

Team: Behrooz Taleb, Edvin Bylander, Elise Lindahl, Petra Jenning

Dialogprocesser

Under senare år har vi sett en tydlig tendens i många arkitektuppdrag att även involvera processer för dialog med brukare och andra sakägare i projekten. Vi jobbar med olika metoder för t ex stadsbyggnad, utbildning eller kontor, utifrån de olika projektens förutsättningar – men kanske kan de olika metoderna korsbefrukta varandra och utvecklas till en mer gemensam metod för hela kontoret?

I labbet har vi gjort en kartläggning av de metoder vi använder och vilka erfarenheter som finns på kontoret. Det som är tydligt är det finns skillnader hur vi jobbar beroende på uppdragets art. Är målgruppen politiker eller brukare?  Handlar det om place-making eller scenarioplanering? Det påverkar metoden. Samtidigt finns det en tydlig gemensam nämnare: Det finns stora vinster av att det formuleras en bred och gemensam vision för projektet.

Mångfalden av metoder är ingen nackdel i sig. Det är viktigare att hitta fler tillfällen att använda sig av dem för att nå bättre resultat i uppdrag. Mer dialog vid rätt tillfälle ger bättre arkitektur i slutändan.

Team: Helena Brunsson, Ewa Jeppsson, Åsa Swanberg Lorentzen