Släpp in ljuset i BIM!

Vi gör massor av dagsljusberäkningar på kontoret. Både som sakkunniga på dagsljus och miljöbyggnadscertifieringar men också som en del i vår process för att se till att det vi ritar blir bra. På riktigt. Det vi har märkt är att vi behöver göra dagsljus-simuleringar tidigt i skissprocessen för att identifiera var svårigheterna finns och sedan göra det flera gånger under processens gång för att verifiera lösningarna.

Svårigheten med detta är att vi modellerar våra hus i Revit som är en BIM-programvara men simulerar i andra programvaror som är specialiserade på dagsljus. Idag går mycket tid åt att konvertera modeller mellan program, vilket ledde fram till frågan: Kan vi inte släppa in dagsljuset direkt i REVIT?

Vår hypotes är att använda Honeybee som nyligen släppts för Dynamo/Revit. Vi använder redan Honeybee för att göra dagsljussimuleringar i Grasshopper/ Rhino, men om vi skulle kunna göra beräkningarna direkt i Revit och även kunna visualisera resultaten skulle vi korta feedback-loopen mellan gestaltning och simulering avsevärt.

To be continued…

Team: Anna NilsonMagdalena Stefanowicz , Edvin Bylander

Surplus Skåne

Hur kan teknisk infrastruktur ge tillbaka till sin närmiljö?

Surplus Skåne är ett idé om ett hållbart och smart resursutnyttjande i kombination med transport och ekosystemtjänster. Det manifesterar kretsloppstänkande gällande mat, energi och avfall och där marktillgången och naturresurserna kan utnyttjas smart i flera led.Konceptet drar nytta av den tekniska infrastrukturen på landsbygden för bättre kopplingar och utveckling av verksamheter, social samverkan och ekologi.

Teknisk infrastruktur, som VA-ledningar, fjärrvärmenät, fiber- och elnät, kräver stora samhällsinvesteringar, både ekonomiskt och planeringsmässigt. Ofta blir det problem och konflikter med placering och dragning och man eftersträvar att gräva ner dem för att gömma undan ”problemet”. Men, skulle man kunna se på dem annorlunda? Genom att utnyttja dessa stora infrastrukturprojekt som en tillgång i landskapet istället för ett hinder, skapas mervärde.Konceptet handlar om att omvandla den rena tekniska infrastrukturen till att även omfatta en social och ekologisk infrastruktur.Genom att utnyttja den yta som ledningsdragningen tar i anspråk för transport t ex kan nya verksamheter kopplas på infrastrukturen som kan utnyttja mediet i ledningen på vägen. Man kan på så sätt också öka avkastningen kopplat till ledningarna för att möta investeringskostnaderna.Genom Surplus Skåne skapar man en ”socioteknisk” infrastruktur som sammanför näringslivsutveckling, destinationsutveckling med landsbygdsutveckling. Man synliggör, vitaliserar, tillgängliggör och ekologiserar landskapet och kopplingen mellan stad och landsbygd. Man möjliggör för befintliga verksamheter och orter att behålla, odla och vidareutveckla sin identitet.

Konceptet fokuserar på spillvärmepotentialen men skulle kunna appliceras på andra typer av teknisk infrastruktur.

SPILLVÄRMEPOTENTIAL I SKÅNE

I projektet ”Spillvärmepotential i Skåne – Kartläggning och fallstudier av industriell restvärme (2014)”; synliggörs den stora potential för industriell spillvärme som finns i Skåne. Case studies gjordes i Bjuv, Trelleborg och Kristianstad. Lyckade exempel där man använder spillvärmen effektivt som nämns är Bromölla och Helsingborg. Uppskattningsvis finns en spillvärmepotential om 0,61 TWh/år vilket motsvarar ungefär 30 000 villors värmebehov. Spillvärme kan vara bundet till en rad olika medier såsom vatten, ånga, luft och rökgaser. I vilket medium spillvärmen finns påverkar vilken användning som skulle kunna vara aktuell. Lågtempererat vatten kan användas i lågtemperatursystem för t ex golvvärme i bostäder. Lågtempererad spillvärme kan även användas för att effektivisera biogasproduktion och för växthusodling som kräver uppvärmning till 28° året om. Även extra låg spillvärme med en temperatur så lågt som 20° kan användas för t ex algodling eller för att hålla växthus och frilandsodlingar isfria och förlänga odlingssäsongen. Så pass låga temperaturer finns i många anläggningar, exempelvis i vatten från avloppsreningsverk.

CASE FLYINGE

De nya anläggningarna ESS och MAX IV kommer att producera cirka 250 GWh överskottsvärme per år, både hög- och lågtempererat, där det lågtempererade skulle kunna utnyttjas till Surplus Skåne. Det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket Örtoftaverket har ersatt de 90 GWh spillvärme som Örtofta Sockerbruk tidigare levererade till fjärrvärmenätet. Örtofta Sockerbruk kommer att genomgå en effektiviseringsprocess för att minska spillvärmeöverskottet, men kommer dock fortsätta producera lågtempererad spillvärme som skulle kunna utnyttjas. Vidare finns en spillvärmepotential från reningsverken i Södra Sandby och Flyinge på mellan 500 – 5000 GWh/år som också skulle kunna utnyttjas i slingan.

Genom att utnyttja överskottsvärmen från ESS via en slinga, även innehållandes el, biogas, fiber m m, för att nyttjas till olika verksamheter utmed vägen, skapas samtidigt ett intressant besöksmål. Surplus Skåne-slingan blir sen också en ny transportinfrastruktur för gående, cykling och kollektivtrafik.

Flyingebygden norr om Lund, är en gammal kulturbygd med levande landsbygd och varierande natur; åker, betesmark och skogsdungar. Kävlingeån som löper igenom bygden är en stor outnyttjad rekreationspotential ett stenkast från Science Village. Flyinge Utveckling har som ambition att driva projektet vidare och söka medel för att utveckla idén mot realiserande.

Surplus Flyinge blir en arena för utveckling av produkter och tjänster för att gynna samverkan mellan stad och land och knyta ihop det urbana med rurala i en ”rurban” struktur. Forskningsresultat från ESS/MAX IV kan visas upp i praktiken, testbäddar etableras där nya produkter och tjänster kan tas fram och prövas i verkligheten. Man skapar ett nytt slags “företagshotell” eller “mässhall” kopplat till olika tekniska medium; värme, fiber, el, transport. Koppling till Science Village Scandinavia blir en självklarhet och slingan blir ytterligare ett mervärde för besökande och gästforskare. En teknisk infrastruktur som inte bara blir en kostnad och ett hinder i landskapet, utan en tillgång för verksamma, boende och besökare.

Surplus Skåne är ett idéprojekt som togs fram i samband med Sveriges Arkitekters och Region Skånes tävling Imagine Open Skåne. Hela tävlingsförslaget går att ladda ner här.

Team: Edvin Bylander, Caroline Lindqvist, Mikeal Pettersson, Sara Ericsson, Pia MånssonVille Hising 

Buller och risk i förtätningsprojekt

En grundbult i ett hållbart bostadsbyggande är bygga nya bostäder där det redan finns utbyggd infrastruktur, service och ett socialt sammanhang. Att förtäta helt enkelt. Det finns många fördelar med förtätning men också vissa svårigheter, t om risker. Buller är en sådan svårighet som begränsar var man kan bygga utan att riskera människors hälsa.

Inte minst i Stockholm ligger många förtätningsprojekt i områden med både buller och risk. Ofta finns det en stor osäkerhet kring vilka regler som gäller med många olika dokument på kommunens hemsidor. Förutom regler så finns det undantag, vilka tillämpas flitigt i Stockholmsregionen. Vi tog hjälp av Tomas Sandman från Ramböll  för att få ett bättre grepp om vad som gäller. Tomas hjälpte oss att göra en undersökning av regler och rekommendationer för att bygga i riskområden som vi använder på kontoret i tidiga skeden. Vår rapport finns att ladda hem här.

Team: Anna Belfrage, Ramböll